Hänsyn går åt två håll
Det brukar sägas att före detta rökare är den värsta sorten. Nå, nu tänker denna före detta rökare rycka ut - till försvar för en rökare.
Få har väl missat det senaste tramseriet när en advokat på något märkligt sätt har lyckats få miljödomstolen att hindra hans granne från att röka i sin egen trädgård! Folk blir så jävla kränkta hela tiden - det här är däremot en kränkning på riktigt. Hon får inte göra vad hon vill på sin egen egendom!
Advokaten hävdar att han får så hiskeliga besvär av hennes rökande, vilket rimligen borde innebära att han aldrig går på en uteservering, aldrig vistas i stan på grund av avgaserna, och att han heller aldrig bevistar en grillfest. Mot bakgrund av den här parodidomen skulle man kunna hindra grannar från att starta bilen på sin egen uppfart eller att grilla - både bilar och utegrillar utvecklar betydligt mer rök än cigaretter.
Det hela är kort och gott trams. Om advokaten nu är så känslig så är det väl tråkigt för honom, men det måste faktiskt finnas gränser för hur mycket hänsyn man ska behöva visa som granne. Jag hör allt oftare folk klaga på sina grannar; de röker på sina balkonger och då går det inte att ha fönstret öppet; de går på sina egna golv, gubevars, och det stör. De går på muggen på nätterna. Lägg ner!
Människor som är så fruktansvärt känsliga ska inte bo i flerfamiljshus. Flytta ut i skogen med er. Be miljödomstolen besluta om nedhuggande av alla träd runt om så ni slipper höra vinden i löven, hackspettar eller andra fåglar; bränn gräset så ni slipper syrsorna också. Flytta ut i en jävla öken för all del, eller till Antarktis.
Det kanske kommer som en överraskning men i bostadsområden och flerfamiljshus bor det andra människor. Givetvis ska man visa varandra hänsyn, men hänsyn går åt två håll. Likväl som jag har rätt att inte bli besvärad av mina grannar måste jag också låta mina grannar leva sina liv. Jag avskyr när mina grannar äter surströmming - det stinker i hela trapphuset i dagar efteråt och är fan så mycket värre än cigarettrök - men om de tycker att rutten fisk är gott måste de få äta det. De kanske stör sig på all vitlöksdoft som sipprar ut ur vår lägenhet också. Jag avskyr också när grannarna poppar Radio Rix (eller vilken skitkanal de nu lyssnar på) och rent generellt är jag mer känslig för ljudföroreningar än luftföroreningar, men så länge vi inte behöver skrika till varandra i vår lägenhet och så länge det spelas på rimliga tider är det bara att finna sig. Ty vi är flera som delar på huset.
Beträffande det där med rimliga tider så jobbar jag förresten skift och sambon bara nätter - för oss skulle det egentligen passa sig bättre om grannen poppade på nätterna än på dagtid. Men jag kan inte gärna kräva att mina grannar ska vara tyst för nu ska jag sova, eller?
Med miljödomstolens beslut i ryggen kanske jag kan det.
Än så länge får man dock röka på allmän plats, varför jag tycker att ett rökuppror vore på sin plats. Vad sägs om ett par tusen rökare som tänder på och går förbi advokatens tomt? Inte stå utanför och blossa alltså, det vore ju trakasserier, men gå förbi med en cigg i mungipan får man nog göra. Än så länge.
Klicka på bilden för större version
Andra bloggar om: rökning, grannar, hänsyn, miljödomstolen, trams, intressant?
Hm..ja, vi har väl diskuterat detta förut och jag som reagerar fysiskt på röken från mina grannar önskar ju givetvis att min rätt att slippa bli “sjuk” också borde respekteras. Men det är en komplicerad fråga och det finns ingen enkel lösning. Vad som är en rimlig gräns är ju väldigt personligt.
Sedan vill jag flika in att även fast jag reagerar på tobaksrök med svullnande slemhinnor i framförallt näsan, så får jag inte den reaktionen av avgaserna inne i stan och inte heller av röken från min grill. Det ena ger inte alls rimligen det andra. ;)
Det blir som idioten som, högröd i ansiktet, ringde på min dörr för sådär femton år sedan. Jag hade haft fräckheten att spela hög musik mitt på dagen. Med hög musik menade jag inte på nivå hörselskada, eller nivå party, utan bara högt. Jag hörde faktiskt ringklockan.
Hade karlfan ringt på och bett mig sänka en aning, så hade det hela varit en trettiosekundersaffär där vi kunde kompromissat fram något bra. Istället stod han och skrek för full hals i trapphuset medan jag funderade på om han var på väg mot en stroke. Jag fick mig tilldelat ett antal invektiv och hotelser, och han skulle minsann prata med värden och se till att få mig vräkt.
Folk verkar inte inse att bostadshus innebär grannar. Jag måste ta hänsyn i viss mån om mitt beteende är direkt störande. Men på samma sätt så måste mina grannar tillåta en viss störningsnivå och dessutom bete sig rimligt när de pratar med mig.
Jag tror att det är konflikträdsla som ligger i botten för sådant beteende. Själv knackar jag helt enkelt på och ber vänligt om en volymsänkning, men det finns vissa som går och knyter näven i fickan till dess de eldat upp sig tillräckligt för att explodera.
Carina: Visst borde du slippa bli sjuk, men nånstans handlar det också om val. Du vet att du har grannar, du väljer det framför en koja i skogen, alltså är det värt det. Observera att det inte är något “skyll dig själv”-resonemang, utan bara ett konstaterande av att du har gjort ett val. Den som är elallergiker (ja, det debatteras huruvida det finns på riktigt men det skiter jag i just nu) kan inte begära att stan stängs av utan har valet att bo i skogen eller leva med sina besvär. Det kanske inte är rättvist och definitivt inte idealiskt, men ibland finns det bara två dåliga saker att välja på.
Som sagt; det är en komplicerad fråga.
Och ok, du störs inte av bilavgaser eller grillos. Andra gör det. Hur som helst menar jag att en sån här dom, om den fastställs av miljööverdomstolen, blir ett prejudikat som skulle kunna användas till att hindra grannen från att elda med ved, släppa ut barnen att leka i trädgården eller spela musik på dagtid för jag jobbar ju natt och ska sova. ;)
Marcus: Just det där att prata hövligt med sina grannar och kompromissa fram en lösning verkar folk ha väldiga problem med. I ditt fall var det den klagande som inte fixade det, men säkert är det lika ofta så att den som vänligt ber grannen vrida ner möts av aggressiv defensiv. I det här stan vettefan om jag skulle våga be någon dämpa sig. Man vet aldrig vilka galningar som döljer sig bakom våra dörrar.
Vad jag inte förstår är hur alla dessa människor, inklusive advokaten, som blir såå sjuk av cigarettrök, har klarat sig alla dessa år innan? När man fick röka varsomhelst, det är faktiskt inte mer än kanske 15 år sen man inte fick röka på perrongen i T-banan, t.ex. Ju fler rökförbud, desto fler gnällspikar. Att min granne tillbringar sommaren på sin balkong och spelar hög musik så jag inte ens kan ha balkongdörren öppen, vad gör väl det??? Jo man blir inte sjuk invänder icke-rök-maffian. Jaså inte? Högt blodtryck (av ilska) ger upphov till hjärt- kärlsjukdomar. Trots det anser jag att om man lever i en stad- förort- samhälle så får man tåla lite allt möjligt. Annars får man flytta ut i skogen.
*S* Själv anser jag att radio rix är livshotande. Jag blir nämligen självmordsbenägen av dålig musik.
[…] Läs den här bloggen Enligt min humla om samma sak … Hänsyn går åt två håll. Posted: August 24, […]
Bra inlägg! :-)
Jag har aldrig haft några problem med grannar när jag klagat på ljudvolymen, men det beror kanske på att jag går och knackar på INNAN jag hunnit bli sur. Jag brukar vara vänlig och helt enkelt fråga om det skulle vara OK att skruva ner lite, plus skälet till att det stör.
Oftast bryr jag mig inte, vill folk spela musik så är det deras business. Men jag bor i en brf där det hela tiden flyttat in nytt folk som sett för många “fixa din lägenhet” program. Det är inte så skoj när de, efter att ha jobbat hela dagen och halva kvällen för att ha råd med monsterpriserna på lgh, kommer hem och börjar borra. Det är iaf inte kul om det sker precis när man skall natta ungarna, och ungarna håller för öronen när man skall läsa saga…
Men efter att ha försökt lokalisera borret (inte alltid så lätt i ett betonghus), jag till slut lyckas hitta den skyldige, så brukar jag försöka minnas att de faktiskt bara försöker göra det fint hemma. Så om jag är trevlig och ber dem ta en paus på tjugo minuter, så brukar det faktiskt gå bra.
Bor också i en brf och jo, här skulle jag nog kunna säga till om det behövdes. Men på det stora hela har jag en rätt hög toleranströskel också. Poppa, borra, käka rutten fisk om ni vill. En kompis har däremot en grogghagga rakt över gatan som spelar dansbandsmusik på konsertvolym, och vid dansband går min gräns!
Jag kommer att tänka på domslutet för några år sen, då en villaägare blev tvungen att såga ner sitt fina träd pga att trädets skuggor “kastade obehagliga reflektioner” på grannens altan. Hur skuggor kan kasta reflektioner lärde jag mig aldrig på fysiken, men juristerna vet säkert…
Jag kan ha förståelse för att man kan vara överkänslig mot cigarettrök, men då är lösningen mycket enkel; antirökgrannen får unvika att vistas i rökiga delar av sin egen trädgård. Om jag har en trädgård och vill röka så ska ingen komma och göra en rökruta åt mig. Helt sanslöst!
Ja alltså, det måste ju finnas nån sorts rimlighet i det också. Hur långt kan cigarettrök rimligen ta sig utan att ha blivit utspädd till typ ingenting? Jag misstänker att det finns nåt annat bakom det hela. Antingen en annan fejd där rökningen bara är en punkt att angripa, eller så sticker det helt enkelt i ögonen på advokaten att grannen röker. Någon gissade att advokaten själv är en rabiat före detta rökare. Det kan ligga nåt i det.
Nu är det väl ändå så, att bara för att kvinnan är i sin egen trädgård så får hon inte för den sakens skull ofreda den stackars advokaten hur mycket som helst. Om hon nu nödvändigtvis måste röka kan hon ju gå in och stänga dörrar och fönster. För inte tycker hon väl att röken är obehaglig? Då återstår ju bara att låta bli!
Jag har aldrig förstått just det, rökarna själva ogillar rök till den grad att de står utomhus i snöstorm och hagel i bara sina morgonrockar, men känner sig förnärmade och kränkta om någon dristar sig att känna liknande obehag av deras olat och påtala detta.
Naturligtvis ska alla få röka på sin egendom, bara de kan tillse att röken stannar på egendomen i fråga, eller möjligen bara sprider sig till sådana ställen där ingen störs. Den tidigare nämnda kojan i skogen gör sig påmind.
Jämförelsen med musik: spelar du hög musik varje dag så lär du få ett liknande föreläggande förr eller senare, så det är ingen bra analogi om man vill visa det orimliga i detta.
Kanske kan man säga att staten kränker hennes gudagivna rätt till egendom. Men såvadå? Det är det staten är till för, att begränsa naturliga rättigheter till kollektivets förmån. Värre då den rökande kvinnan, hon begränsar advokatens rätt till sin egendom. Det kan vi nog alla vara överens om att hon är sämre skickad än staten att göra?
Jag kan inte tänka mig att en cigarett kan utveckla så mycket rök att den nämnvärt kan störa någon mer än sex meter bort. För att ta jämförelsen med musik skulle det innebära att inte minsta ton får slippa över tomtgränsen.
Hejsan,
Häftigt att det finns flera än jag - som har civilkuraget = modet att offentligt tala och skriva om rökning i något annat än förDÖMANDE ordharanger.
Själv har jag ordat en del för och emot rökning på min hemsida under rubrikerna nr IT23:3-4. Dit kommer Du på ett ögonblick genom att klicka på mitt namn, kanske… :-)
Ha det…
vännen Josef
länk
[…] Läs den här bloggen Enligt min humla om samma sak … Hänsyn går åt två […]