If you can’t take the heat, stay out of the kitchen
Nu ska alla skriva om näthatet. Expressen går i spetsen förstås. Det är trots allt deras fisk som plaskar. Aftonbladet har hakat på, och av någon fullständigt obegriplig anledning bett Jan Guillou uttala sig. Var det inte han som tidigare uttalade sig om att bloggar var ointressanta och att han inte kunde använda en dator? Därmed inte sagt att hans uttalande saknar relevans, men det borde finnas ett par miljoner svenskar som är bättre lämpade att uttala sig eftersom de kan använda datorer och internet.
Även SvD har spottat ur sig en hög med artiklar i ämnet. Av de stora tidningarna verkar det bara vara DN som avstår. Antingen för att näthat hör pöbeln till och DN inte är intresserad av pöbeln, eller för att DN kanske inte ser något nyhetsvärde i det hela. Det gör inte jag heller. DN kanske är den enda tidning som vågar ge fan i att hoppa när den självutnämnda bloggdrottningen beordrar det.
Att det förekommer korkade och rent elaka människor på nätet borde inte förvåna någon eftersom det förekommer korkade och rent elaka människor överallt. Att dessa använder sin skenbara1 anonymitet som sköld för att kunna leva ut all sin dumhet och elakhet borde inte heller förvåna någon. Det är bara om folk inte förstår detta som det har ett nyhetsvärde. Slutsatsen måste då bli att gemene man och kvinna faktiskt inte förstår detta och behöver upplysas, eller att tidningarna (DN undantaget) inte förstår och därför tror att människor behöver upplysas.
Varför skulle någon tro att internet i allmänhet och bloggosfären i synnerhet är en gullig, rosaskimrande plats där alla är snälla mot varandra? För att gammelmedia bara lyfter fram de rosa bloggarna? IRL-världen är ganska ful och obehaglig på många sätt, varför skulle URL-världen vara annorlunda? Den befolkas av samma människor som förfular IRL.
Givetvis ska ingen acceptera påhopp, mobbning, hot, etcetera. Men den som blir uppriktigt förvånad över att detta förekommer på nätet är naiv och korkad. Står du inte ut med elaka kommentarer? Gå i kloster. En stor del av den så kallade bloggmobbningen är dessutom inget annat än trams. Bloggare som blir förtvivlade över att inte alla håller med. Den värsta sortens bloggmobbning jag har sett består snarare i att någon intet ont anande person haft fräckheten att inte hålla med en rosabloggare, och dessutom säga det, varvid en fantasiljard hangarounds attackerar rosabloggarens kritiker.
Som sagt; man ska inte acceptera hot, förtal, ärekränkning. Det finns lagar mot sådant och dessa gäller även på nätet. Utöver lagen finns det mängder av sätt att skydda sig själv och, viktigare, sina anhöriga. Anonymitet är påhopparens främsta vapen. Använd den du med. Gå inte ut med ditt namn, fläk inte ut dig själv med bild, och lägg för guds skull inte ut bilder på dina barn! Om du är anonym kan påhopparen bara attackera dina ord, inte din person. Påhopparen kan heller inte ge sig på dina nära och kära om du är anonym.
Anonymitet passar inte alla. Det kan uppfattas som begränsande, jag vet. Själv upplever jag anonymitet som frihet. Jag kan, om jag vill, vara mer offentligt personlig om jag är anonym. Jag har heller aldrig förstått syftet i att fläka ut sitt privatliv, men det är jag det. Det betyder inte att det inte finns en poäng. Känner du att det är viktigt för dig att leva ett transparent liv där vem som helst har insyn, fine. Gör det. Men var åtminstone medveten om vad konsekvenserna kan vara.
Länkar:
Läsarna slår tillbaka
Lars Ilshammar “Folk vräker ur sig i princip vad som helst”
SvD: s Kristin Lundell: Anonymiteten gör att folk är taskiga
JONAS ARNESEN : Stick inte ut hakan om du har glaskäke
KARIN THUNBERG: En hemsk, men också härlig, värld
Aftonbladets nyblivna bloggare Alex Schulman:
�Publicera inte rena påhopp�
“Det är sÃ¥ jävla fegt” Nu talar bloggarna ut om hatet pÃ¥ nätet Linda Skugge slutar blogga - Marcus Birro tycker anonyma inlägg är fegt.
Expressen ställde 3 frågor till 30 bloggare om hatet på nätet Många av dem har blivit hotade.
deep|edition: Om man slutar blogga har den andra sidan vunnit
Bloggen Bent: Inget krav att förmedla anonymt skräp
Paradigm: Hotet mot bloggarna
Jag själv: En liten förbättring, men av fel skäl
Andra bloggar om: bloggar, bloggosfären, näthat, internet, anonymitet, linda skugge, intressant?
- FÃ¥ är sÃ¥ anonyma som de tror [↩]
är inte bloggmobbning lite ‘rÃ¥ttan i pizzan’? nÃ¥got alla säger har hänt men ingen kan pÃ¥peka precis när och var?
Lisa: Du har en punkt där. Absolut. :)
Jag tror problemet är Linda Sugges ego, desperat behov av uppmärksamhet. Var det inte detta hade hon dragit ned trosorna på E4:an och låtit sig bli fotograferad. Detsamma gäller Jan Guilliou, som ju inte är något annat än en uppsvullen kommunist. Att han vill begränsa yttrandefriheten för alla andra men inte för sig själv det var väntat.
MVH
Man har ju all kontroll som bloggare. Man kan låta bli att publicera skräpkommentarer. Man kan strunta i dem, och har självfallet inga krav på sig att förmedla dem vidare. De kan ju ligga där och darra i ångest innan de raderas ur moderationskön.
Först och främst beror det ju på hur känslig bloggaren är. Känner bloggaren att det som står där är sant? Då kan det ju leda till problem, förstås. Men frågan är ju om man bör ägna sig åt något så exponerande som bloggande om man är så känslig.
Jag har aldrig hittills låtit bli att publicera kommentarer, vare sig de varit snälla eller elaka. Mycket för att jag har tänkt att idioti får stå för idioten, även om vederbörande gömmer sig bakom en låtsasadress. Ur publiceringssynpunkt hos mig så mår jag varken bättre eller sämre av att inte släppa igenom vissa kommentarer, jag har ju läst dem i vilket fall som helst.
Å andra sidan, vart ska en stackars flicka ta vägen egentligen för att undvika idioter? De finns ju precis överallt.
Det är lite sorgligt att du inte kan känna en enda liten gnutta medkänsla med folk som blir pÃ¥hoppade pÃ¥ nätet, utan att det ev. formellt kan klassas som ett brott. Den gamla vanliga “skyll dig själv” - mentaliteten som redan finns representerad i överflöd i bloggvärlden och irl. Herregud vad trist. Nej, mer kramar och gulligull Ã¥t alla. Det är mest mesigt att va macho.
puss i ljumsken
Jag har via min blogg fÃ¥tt ta emot dödshot, fiktiva dödsberättelser, otrevliga röstmeddelanden, bilder pÃ¥ döda och lemläsade barn och citat frÃ¥n olika heliga skrifter - en ganska otrevlig form av förföljelse om jag ska vara ärlig. Speciellt eftersom det pÃ¥gick med hög intensitet och under flera veckors tid, och det var flera personer som arbetade aktivt med “kampanjen”.
Jag försökte berätta om det för Expressen när de ringde för att ställa sina tre frÃ¥gor häromdagen, men det passade inte riktigt in i artikelserien och den definition pÃ¥ “det nya näthatet” som har ritats upp den senaste veckan…
“Hatet” var ju egentligen inte riktat till mig, jag rÃ¥kade ut för det pÃ¥ grund av en serie missförstÃ¥nd där upprörda och elaka människor misstog mig för att äga och driva en serie bloggar som i själva verket bara använde ett tema som är baserat pÃ¥ en av mina CSS-mallar. I mallen stÃ¥r det “Design by Andreas” med en länk till min sida, och det var enligt dessa människor “bevis” för att det vad jag som lÃ¥g bakom det hela. Att jag inte kan ett ord pÃ¥ sprÃ¥ket ifrÃ¥ga och jag bevisligen bor i en helt annan världsdel, det spelade ingen roll.
Men missförstÃ¥nd händer ju ibland, och nu var det ju mobbning och personangrepp som den aktuella artikelserien handlade om. Att pÃ¥ grund av missförstÃ¥nd bli utpekad som terrorist, “fiende” och massmördare och fÃ¥ lÃ¥nga berättelser via e-post om hur man ska bli strypt i sömnen (alternativt sprängd när man sätter sig i bilen), det är inte sÃ¥ farligt. Men hade nÃ¥gon av mina gamla skolkamrater gÃ¥tt in och skrivit en kommentar om hur fet och ful jag är, dÃ¥ hade det varit näthat pÃ¥ riktigt…
Björn och Drottningen: Jag har vid något enstaka tillfälle vägrat släppa igenom en kommentar, men det var inte främst för att den var elak (personen ifråga var helt enkelt för korkad och för usel på att stava för att framstå som annat än patetisk) utan för att den var åt helvete off topic. Vilket jag påtalade för personen ifråga redan i förväg, och off topic-kommentarerna fortsatte. Då fick jag nog.
Annars håller jag med Drottningen. Jag har ändå läst kommentarerna, så det kvittar mig lika om de publiceras eller inte. Elaka och korkade kommentarer säger mer om kommentatorn än om mig. Däremot skulle jag nog moderera påhopp på andra kommentatorer.
Rolf: Hur kom du fram till att jag inte har någon medkänsla för de som blir påhoppade?
Andreas: Det du beskriver är riktigt allvarliga saker. Men som du säger; det passade väl inte in i den bild Expressen vill måla upp. Antagligen därför att bloggosfären enligt gammelmedia måste vara rosa.
[…] Fredrik Wass pÃ¥ Bisonblog och Elin Alvemark har skrivit tvÃ¥ bra inlägg. Lotta Holmström fyller i med en kommentar, se även hennes inlägg pÃ¥ Bloggvärldsbloggen. Även Isecore skriver ett inlägg. Via Deep Edition hittar jag Enligt min humla. […]
[…] Uppdatering: Josh har skrivit en lång text - If you can’t take the heat, stay out of the kitchen […]
Bra och intressant skrivet. HÃ¥ller med om mycket.
Full av vördnad för att du än en gÃ¥ng visar att ett huvud inte enbart är till för att bära trendriktiga huvudbonader! Den gnälliga Disneyklubben i bloggosfären som tävlar om att i falsett brisera “övergrepp!”, “mobbning!”, “hjälp!” är det senaste Ã¥rets mest patetiska nätföreteelse…
[…] extra länkar: Solid block of Ise Enligt min Humla SVT argument och riktigt bra: Alter Ego […]
[…] maj började jag sÃ¥ smÃ¥tt bli mitt vanliga arga jag igen. Först blev jag arg pÃ¥ näthatet, ömhudingar och korkade människor som inte begriper att skydda sig själva. Sen inledde jag mitt […]